Stadgar för Östsvenska Vattenskid och Wakebord förbundet (ÖSVWF) 

utgåva 99.02.05 uppdat.09.04.17

1 Kap         Allmänna bestämmelser

1 §   Uppgift/Ändamål

Östsvenskaförbundet (ÖSVWF) i dessa stadgar benämt SDF skall, enligt dessa stadgar och Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets stadgar, såsom Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets regionala organ arbeta i enlighet med detta för­bunds ändamål.

2 §   Sammansättning

Östsvenska Vattenskid och Wakebord förbundet omfattar de föreningar som är med­lemmar i Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet, och som har hemvist inom distriktets geografiska område.

3 §  Verksamhetsområde

Östsvenska Vattenskid och Wakebord förbundets verksamhet utövas inom det verksamhetsområde som enligt 6 kap. 2 § Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets stadgar omfattar Stockholms, Upplands, Södermanlands, Gotlands och Östergötlands Idrottsförbund.

4 §  Stadgar

Ändring av eller tillägg till dessa stadgar får beslutas av SDF‑mö­te och skall godkän­nas av Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet.

För beslut om stadgeändring krävs bifall av minst 2/3 av antalet avgivna röster.

5 §  Beslutande organ

SDF:s beslutande organ är SDF‑mötet, extra SDF‑möte och SDF‑styrel­sen.

SDF‑styrelsen får tillsätta särskilda organ för ledning av speciel­la verksamheter inom SDF‑styrelsens arbetsområde.

6 §  Verksamhets‑ och räkenskapsår samt arbetsår

SDF:s verksamhets‑ och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december.

SDF-styrelsens arbetsår omfattar tiden från SDF-mötet t.o.m. påföljande ordinarie möte.

7 §  Sammansättning av styrelse m.m.

SDF  skall verka för att styrelse, valberedning, kommittéer, och andra organ får sådan sammansättning att jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår.

Jämställdhet skall också eftersträvas i delegationer för sådan organisation där fler än en person skall ingå.

8 §   Firmateckning

SDF:s firma tecknas av SDF-styrelsen eller, om den så beslutar, av två styrelseledamöter gemensamt eller av en eller flera särskilt utsedda personer.

9 §   Skiljeklausul

Talan i tvist där parterna är enskild medlem, förening, SDF eller förbundet får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist skall, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i dessa stadgar eller RF:s stadgar, avgöras enligt lagen om skiljeför-farande.

10 §   Upplösning av förbundet

Efter samråd med Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet kan SDF-möte upplösa förbundet genom beslut härom med 2/3 majoritet. I beslut om upplösning av förbundet skall anges att förbundets tillgångar skall an­vändas till bestämt idrottsfrämjande ändamål. 

2 Kap         SDF‑mötet

1 §   Tidpunkt och kallelse

SDF‑mötet, som är SDF:s högsta beslutande organ, hålls årligen före 15 mars. På månad och dag, som SDF‑styrelsen bestämmer. Mötet får dock inte hållas på dag när DF‑möte pågår.

Kallelse till SDF-mötet jämte förslag till föredragningslista skall av SDF-styrelsen senast fyra veckor före mötet tillställas föreningarna. Förslag om stadgeändring eller annat förslag av väsentlig betydelse för SDF:et eller dess föreningar skall utsändas tillsammans med kallelsen.

Verksamhets‑ och förvalt­ningsberättelser, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med budget samt styrelsens för­slag och inkomna motioner med styrelsens yttrande skall finnas tillgängliga för föreningarna senast två veckor före SDF-mötet. I kallelsen skall anges var dessa handlingar finns tillgängliga.

2 §  Förslag till ärenden att behandlas SDF-mötet

Förslag till ärenden att behandlas vid SDF‑mötet skall vara SDF‑sty­relsen tillhanda senast tre veckor  före mötet.

Rätt att inge förslag tillkommer SDF tillhörande röst­berättigad förening.

3 §   Sammansättning och beslutförhet

SDF‑möte består av ombud för föreningar inom distriktet. Förening får utse högst två ombud, vilka skall vara röstberättigade medlemmar i för­eningen.

Ombud får representera endast en förening och får inte vara leda­mot av SDF-styrelsen. SDF‑möte är beslutsmässigt med det antal ombud, som efter kallelse i vederbörlig ordning deltar i mötets beslut.

4 §   Rösträtt

Rösträtten vid SDF‑möte bestäms genom röstlängd som har upprättats av Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets ­styrelse att gälla från och med den 1 januari.

Röstlängden upptar de föreningar som senast den 31 december har full­gjort sina stadgeenliga förpliktelser mot Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet samt de förpliktelser mot SDF som kan ha be­stämts av SDF‑mötet. Röstläng­den gäller oförändrad till dess ny röstlängd har till­ställts SDF.

Varje röstberättigad förening har en röst.

Om förening deltar i mötet med två ombud och förfogar över endast en röst, utövas rösträtten av det ena ombudet.  Förening skall inge fullmakt för sina ombud. I fullmakten skall om­buds rätt att utöva föreningens rösträtt anges.

5 §  Ärenden vid SDF-mötet

Vid SDF‑mötet skall följande ärenden förekomma

1.      upprop och fullmaktsgranskning samt fastställande av röstlängd för mötet på grundval av den röstlängd som Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets styrelse har upprättat för SDF,

2.      val av ordförande för mötet,

3.      val av sekreterare för mötet,

4.      val av två protokolljusterare samt erforderligt antal rösträkna­re,

5.      fråga om mötets behöriga utlysande,                  

6.      fastställande av föredragningslista för mötet,

7.      behandling av verksamhets‑ och förvaltningsberättelser:

a) SDF‑styrelsens verksamhetsberättelse för tiden 1 januari-31 december,

b) SDF‑styrelsens förvaltningsberättelse för tiden 1 januari-31 december,

c) SDF:s revisorers berättelse för samma tid,

8.     fråga om ansvarsfrihet för SDF‑styrelsens förvaltning;

9.    behandling av förslag till SDF:s verksamhetsplan med ekonomisk plan samt faststäl­lande av eventuell års­avgift till SDF, och

10.   behandling av förslag (motioner) som getts in i den ordning som anges i 2 kap. 2 § samt av SDF‑styrelsens förslag.

11.   val av ordförande i SDF, tillika ordförande i SDF‑styrelsen för en tid av 1 år,

12.   a)val av 2 övriga styrelseledamöter för en tid av 2 år,

  b) val av 2 suppleanter för en tid av 1 år

13.   val av 1 revisor och personlig ersättare med upp­gift att granska verksamhet, rä­kenskaper och förvaltning inom SDF för en tid av 1 år ,

14.   val av ordförande och 2 ledamöter i valbered­ningen för en tid av 1 år,

15.   beslut om val av ombud och erforderligt antal ersättare till SF‑mötet,

16.   beslut om val av ombud och erforderligt antal ersättare till DF‑mötet,

Beslut i fråga av större ekonomisk betydelse för SDF:et eller dess föreningar får inte fattas om den inte finns med i kallelsen till SDF-mötet.

6 §  Valbarhet

Valbar är varje i Sverige permanent bosatt person som är medlem i en till Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet ansluten förening.

Ledamot av SDF-styrelsen är inte valbar som revisor eller ersättare för revisor.

Arbetstagare hos SDF:et eller hos Svenska Vattenskid och Wakebord förbundet får inte väljas till ledamot av SDF-styrelsen eller valberedningen.

7 §  Extra SDF-möte

SDF-styrelsen kan kalla medlemmarna till extra SDF-smöte.

SDF-styrelsen är skyldig att kalla till extra SDF-möte när en revisor eller minst en tiondel av röstberättigade föreningar inom distriktet begär det. Sådan framställning skall avfattas skriftligen och innehålla skälen för begäran.

När SDF-styrelsen mottagit en begäran om extra SDF-möte skall den inom 14 dagar kalla till sådant möte att hållas inom två månader från kallelsen. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra SDF-möte skall tillställas röstberättigade föreningar senast sju dagar före mötet.

Underlåter SDF-styrelsen att utfärda föreskriven kallelse får de som gjort framställningen utfärda kallelse i enlighet med föregående stycke.

Vid extra SDF-möte får endast i föredragningslistan upptagna ärenden avgöras.

Extra SDF-möte får inte äga rum under tid då DF-stämma eller eller förbundsmöte pågår.

8 §   Beslut och omröstning

Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).

Med undantag för det i 1 kap. 4 § nämnda fallet avgörs vid omröst­ning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.

Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som er­hållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet avgivna röster.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Omröstning sker öppet. Om röstberättigat ombud begär det skall dock val ske slu­tet.

Vid omröstning som ej avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om han är röstberättigad. Är han inte röstberättigad avgör lotten. Vid val skall i händelse av lika röstetal lotten avgöra.

Beslut bekräftas med klubbslag.

9 §   Ikraftträdande

Beslut fattade av SDF-möte gäller från mötets avslutande om inte annat bestäms.

3 Kap         Valberedningen

1 §   Sammansättning m.m.

Valberedningen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordföranden och 2 övriga ledamöter valda av SDF-mötet.

Valberedningen utser bland sina ledamöter vice ordförande. Valbered­ningen samman­träder när ordföranden eller minst halva antalet leda­möter så bestämmer.

2 §   Åligganden

Valberedningen skall senast 12 veckor före SDF-mötet tillfråga dem vilkas mandattid ut­går vid SDF-mötets slut, om de vill kandidera för nästkommande mandatperiod.

Senast 8 veckor före SDF-mötet skall valberedningen meddela röst­berättigade föreningar vilka som står i tur att avgå och namnen på dem som har avböjt återval.

Senast 4  veckor före förbundsmötet skall valberedningen skriftligen delge röstberättigade föreningar sitt förslag beträffande varje val enligt 2 kap.5 § 11-13 punkterna samt meddela namnen på de kandidater i övrigt som i föreslagits till valberedningen.

Den som ingår i valberedningen får inte obehörigen yppa vad han i denna egenskap fått kännedom om.

Valberedningens beslut skall protokollföras och efter SDF-mötet skall protokollet överlämnas till SDF-styrelsen.

3 §   Förslagsrätt till valberedningen samt nominering vid SDF-mötet

Röstberättigad förening får senast 6 veckor före SDF-mötet till valberedningen avge förslag på per­soner för valen enligt 2 kap. 5 § 11-13 punkterna.

Innan kandidatnomineringen börjar vid SDF-mötet, skall valberedning­en meddela sitt förslag beträffande varje val som skall förekomma enligt 2 kap. 5 § 11-13 punkterna. Kandidatnomineringen är fri vilket innebär att ombud äger rätt att nominera personer utöver de som föreslagits till valberedningen. Den som vid mötet föreslår kandidat, som inte är närvarande vid mötet, bör försäkra sig om att personen är villig att åta sig uppdraget.

4 Kap         Revisorer, revision

1 §  Revisorer och revision

SDF:s verksamhet, förvaltning och räkenskap ska revideras av minst en revisor.

DF har rätt att efter anmälan till SDF, utse ytterligare en revisor i SDF.

SDF ska årligen till DF inlämna verksamhetsberättelse med årsredovisning/årsbokslut, samt revisionsberättelse och revisionsrapport. Omfattar SDF flera DF avses det DF inom vars gränser SDF har sin hemort.

Styrelsens räkenskaper och handlingar överlämnas till revisorerna senast en månad före SDF‑mötet och skall, efter verkställd revi­sion, med revisorernas berättelse vara styrelsen tillhanda senast 14 dagar före mötet.

5 Kap         SDF‑styrelsen

1 §  Sammansättning

SDF‑styrelsen, som skall bestå av kvinnor och män, utgörs av ordförande samt 4  övriga ledamöter valda av SDF-mötet.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande och tillsätter sekrete­rare.

SDF-styrelsen får utse enskild person till adjungerad ledamot i styrelsen. Sådan ledamot har yttrande‑ och förslagsrätt men inte rösträtt, samt får utses till befattning inom styrelsen. En av SDF-mötet, enligt 3 kap 2 § RF:s stadgar, utsedd hedersledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt.

2 §  Åligganden

SDF‑styrelsen är SDF:s beslutande organ när SDF-möte inte är samlat.

SDF-styrelsen skall

1.       verkställa SDF‑mötets beslut,

2.       hålla sig väl underrättad om verksamheten i de anslutna för­eningarna och över­vaka den idrottsliga ordningen i dessa,

3.       handha den idrott styrelsen företräder enligt gällande stadgar och bestämmelser, verka för denna idrotts utveckling samt i övrigt tillvarata specialidrottens intres­sen,

4.       föranstalta om DM‑tävlingar och andra tävlingar enligt RF:s och SF:s bestäm­melser samt godkänna DM‑rekord,

5.       handha och ansvara för SDF:s medel,

6.       bereda ärenden, som skall föreläggas SDF‑möte,

7.       förelägga SDF‑mötet förslag till SDF:s verksamhetsplan med ekonomisk plan,

8.       avge stadgeenliga rapporter samt tillhandagå RS, RIN, förbundsstyrel­sen och DF‑styrelsen med upplys­ningar och yttranden,

9.       utöva prövningsrätt i ärenden, om vilka stadgas i 14 och RF:s stadgar med förbehåll för vad som anges i 5 kap 4 § Svenska Vattenskid och Wakebord förbundets stadgar,

10.    bestämma om organisationen av och tjänster vid SDF:s kansli samt i förekom­mande fall anställa SDF:s arbetstagare, samt

11.    föra protokoll och sörja för förbundets bokföring m.m. samt sköta löpande ärenden i övrigt.

3 §  Kallelse, beslutförhet och omröstning

SDF-styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden, eller när halva antalet styrelseledamöter så bestämmer. Den är beslut­för när samtliga ledamöter kallats, och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöterna är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom full­makt. Om ordföranden finner det erforderligt, kan brådskande ärende avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsamman­träde. Sådant beslut skall anmälas vid det närmast därefter följan­de sammanträdet.

4 §   Överlåtelse av beslutanderätten

SDF-styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i vissa grupper av ären­den till verkställande utskott, som utses inom styrelsen, till kommitté eller annat organ, som har tillsatts för särskild uppgift, eller på enskild styrelseledamot eller anställd.

Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke skall regelbundet underrätta SDF-styrelsen härom.

(Beslut som fattas av delegerad skall kontinuerligt rappor­teras till styrelsen på lämpligt sätt. Rapporteringen bör ske rutinmässigt och företrädesvis i samband med styrelse­sammanträden.)

/…

Bilaga

Bra i idrott och bra idrott

Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt

Fysisk utveckling

Idrott är fysisk aktivitet. Kroppen är skapad för aktivitet. Därför är idrott bra och utvecklande för oss människor. Genom idrottsverksamheten tränar vi och utvecklar  kroppen så att vi mår bra och kan prestera mera såväl på idrottsbanan som i vardagen. Detta gäller inte minst dem som har fysiska handikapp. Genom att vara kontinuerligt aktiva vidmakthåller vi vitala funktioner även när vi blir äldre. Idrotten har på så sätt stor betydelse för folkhälsan.

Psykisk utveckling

Idrott svarar mot djupt liggande mänskliga behov. I idrotten får vi utlopp för glädje och spontanitet, vi trivs och mår bra.

Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter.  Idrott är utmanande och spännande. I idrot­ten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar oss att testa våra gränser, att uppnå bättre resultat och att prestera mer. Att nå ett uppsatt mål skänker tillfredsställelse oavsett nivå. Att kämpa tillsammans med andra för att nå detta mål ger erfarenheter som är värdefulla på livets alla områden.

Idrott rätt bedriven är bra för barn. Forskningsresultat visar att idrottsaktiviteter medverkar till barns allsidiga utveckling. Därför bör alla barn ha möjlighet att idrotta varje dag - i skolan, i föreningen eller spontant i bostadsområdet.

Social utveckling

Idrott ger gemenskap. För många är kamratskapen i föreningen ett avgö­rande skäl att engagera sig. Många barn och ungdomar får i föreningen en trygg social gemenskap. De lär sig att respektera och umgås med andra människor, också över generationsgränser, kulturella och etniska gränser. Genom ledarna får de positiva vuxna förebilder. Samhörigheten i föreningen motverkar människors isolering. Idrott i förening ger därmed, rätt bedriven, ett mervärde som ska vara tillgängligt för alla som vill.

Kulturell utveckling

Elitidrotten har genom sin oregisserade dramatik och utövarnas skicklighet en stark attraktionskraft på människor i alla samhällsskikt och i alla åldrar. Som förebilder är utövarna av stort värde för barn och ungdomar.

På de flesta orter i landet finns en eller flera idrottsföreningar. Genom sin verksamhet bidrar de till bygdens utveckling och skapar en värdefull identifikation med orten.

Idrotten är en central och folkkär del av vårt svenska kulturarv.

Det finns således mycket som är bra med idrotten....

Men eftersom idrott betyder så mycket i så många människors liv är det också viktigt att den bedrivs på ett bra sätt. Idrottsrörelsen strävar därför efter att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamhe­ten och anpassa den efter de aktivas behov och önskemål.

Demokrati

Varje deltagare ska, inom de ramar som är tillgängliga, få möjlighet att utvecklas efter sina och den egna gruppens önskemål. Detta uppnås genom att alla medlemmar, oavsett ålder och kön, är delak­tiga i de beslut som formar verksamheten. En viktig del av idrottsrörelsens demokratiska fostran är att varje människa kan påverka genom att ta ansvar för sig själv och sin grupp, såväl genom en demokratiskt uppbyggd mötesverksamhet som i den vardagliga träningen och tävlingen.

Fostran

Idrottens föreningsliv är en viktig uppfostringsmiljö för många barn och ungdomar. Vi ska med en genomtänkt verksamhet påverka attityder och värderingar på ett positivt sätt. Särskilt viktigt är det att verksamheten är utformad så att barn lär sig respektera varandra som kamrater och medtävlare. Att glädjas åt varandras framgångar och stötta varandra vid motgångar är viktiga delar i idrottsgemenskapen. Inom idrotten lär vi oss hur kroppen fungerar och tar ställning mot sådant som är skadligt och nedbrytande, t ex användandet av droger.

Jämställdhet

Idrotten är lika viktig för kvinnor som för män, för flickor som för pojkar. Och alla är lika viktiga för idrotten. Därför ska det inom idrottsrörelsen finnas jämställdhet mellan könen. Med det menar vi att det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva idrott vilket kräver att kvinnlig och manlig idrott värderas och prioriteras på ett likvärdigt sätt. Vi delar på ansvaret för  utvecklingen genom att på alla nivåer inom idrottsrörelsen ta tillvara såväl kvinnors som mäns olika erfarenheter och värderingar som ledare. Vi fördelar och utformar också uppdragen så att både kvinnor och män kan medverka.

Rent spel

En känsla för ärlighet och rent spel ligger i idrottens natur. Det är meningslöst att tävla om inte alla följer gemensamt uppsatta regler. Därför arbetar vi för en konsekvent regelefterlevnad och uppmuntrar gott uppträdande såväl på som vid sidan av idrottsarenan. Därför tar svensk idrott också avstånd från och arbetar aktivt mot användandet av förbjudna preparat - doping - för att uppnå bättre resultat.

Förebygga skador

När idrott utövas uppkommer ibland skador av olika slag. Genom utbildning och rätt bedriven trä­ning försöker vi förebygga skador. Vi strävar även efter att lära utövare och ledare handskas med lättare skador utan inblandning av sjukvården.

Sund ekonomi

Inom idrotten hanterar vi mycket pengar. Detta är särskilt aktuellt i elitsammanhang och inom vissa massmedialt exponerade idrotter. All hantering ska ske efter sunda principer med hänsyn tagen till vår folkrörelses etiska krav.

Respekt för andra

Idrotten är till hela sin idé internationell. Idrottsligt utbyte mellan olika nationer och etniska grupper på alla nivåer breddar våra kontaktytor.  Den  ökar vår förståelse för andra kulturer, och stärker samverkan mellan människor över nationsgränserna. Genom att idrot­ten är gränslös kan den via föreningarna bidra till att integrera nykomlingar i det svenska samhället. Människor av olika nationalitet, ras och religion kan med idrottsgemenskapen som utgångspunkt lära känna varandra, respektera och förstå varandras olika värderingar, vilket motverkar främlingsfientlighet och rasism.

Ideellt engagemang

I idrottsrörelsen är medlemmarna med av egen fri vilja. De utformar och leder själva verksamheten. Att vara delaktig och ta gemensamt ansvar ger verksam­heten ett mervärde. Hundratusentals ledare satsar oavlönat tid och kraft på att leda och fostra barn och ungdomar. De medverkar härigenom till en positiv utveckling i samhället. . Det ideella engagemanget utgör i sig en kraft att värna om. Det är idrottens kännemärke. De ideella le­darna ska kontinuerligt erkännas, uppmuntras och ges möjlighet till utveckling.

Miljömedvetenhet

Alla är vi beroende av och vill ha en ren och frisk miljö att överlämna till våra barn.  Medvetenhet om miljöns krav och människans påverkan är en viktig del av barns och ungdomars fostran. Idrottsrörelsen tar sitt ansvar genom att så långt det är möjligt anpassa sin verksamhet så att den inte påverkar miljön negativt. Många idrotter använder dessutom naturen som sin ”idrottsplats”. Här har vi mot bakgrund av bl a allemansrätten ett särskilt ansvar förenat med såväl rättigheter som skyldigheter.